Jag har nu valt att arkivera de tidigare artiklarna som jag har skrivit här för att göra ett antal artiklar om slutet för min lillebror Tobias. De kommer vara mer sakliga utan känslor, de kommer vara utan hat, de kommer vara utan ilska, de kommer vara utan uppgivenhet, de kommer vara precis så som en förundersökning gällande mord borde vara. Jag kommer åter igen publicera det som återfanns i Tobias telefon, telefonen som hittades bredvid Tobias döda kropp, telefonen som Polismyndigheten hade från dag 1 tills att de lämnade ut den till Tobias anhöriga ca 6 månader efter Tobias hittats död. Eftersom Polisen med hjälp av sekretess inte lämnar ut hela förundersökningen så är det i nuläget omöjligt för mig att veta om de följde upp dem eller inte. Jag kommer presentera allt det som hände dagarna efter, om det hemska bemötande som vi fick av TF förundersökningsledare Anders Jonasson. Om det nästan lika dåliga bemötande som vi fick av förundersökningsledaren Fredrik Brax. Jag kan redan här understryka att min kritik riktar sig inte till rättsväsendet som helhet utan det är endast riktat mot Grova brottenheten fyrbodal och då inte ens alla där utan just de Fredrik Brax och Anders Jonasson. Min kritik gäller inte heller Polismyndigheten och jag kan säga att jag hade kontakt tidigt med en tjej som heter Julia på grova brottenheten fyrbodal som var mycket professionell förstående som hade ett otroligt bra bemötande. Även de 2 Polismännen som kom med budet om att Tobias hade hittats död de var oerhört kompetenta proffsiga i sitt bemötande. Så de fakta som jag kommer lägga fram här ännu en än gång är mot de som hade kunnat rädda Tobias men valde att inte göra det.
Självinsikt/erfarenhet
Jag vill inte att någon ska behöva uppleva det som vi anhöriga till Tobias har fått uppleva. Inte nog med att vi förlorat en Lillebror/son så detta sjuka bemötande. Den totala avsaknaden av respekt, den totala oviljan, fördummandet, uttalande som ”ha ha han hade en hel jävla Cocktail i sig”. Sanningen är den att det som inte dödar en gör en starkare. För min egen del så har detta gett mig en helt annan insikt i vad anhöriga går genom och i mitt arbete gett mig oerhört mycket erfarenhet. Mycket mer erfarenhet än vad jag någonsin hade velat ha. Hur viktigt det är att alla som jobbar i framförallt rättssystemet måste behandla alla med respekt. Där jag jobbar så jobbar vi alltid med just bemötande och jag hoppas verkligen att de 2 personer som jag kritiserar här får gå en sådan. Att man kan lära en gammal hund att sitta för sanning är att alla personer som är villiga att bekämpa de kriminella kommer behövas.
Det senast året.
Det är väldigt mycket i vårat samhälle som har förändrats sedan jag började skriva här. Då kändes allt hopplöst som att vi var de enda som behandlades så här. Jag har de senaste månaderna hört talas om många fall där anhöriga behandlas illa av rättsväsendet. Där man inte följer upp bevis mordhot m.m. Jag hör många som är helt uppgivna över hur det blivit i samhället och de tror att det mer eller mindre är kört. Jag säger så här jag är glad att det som hänt det senaste halvåret har hänt för helt ärligt så hände det långt långt tidigare men då var det just i ghettoområden, utanförskapsområden som det hände så då kunde vi andra leva med det. Jag är oerhört glad att det händer för just att det händer är snarare ett bevis på att samhället har börjat ta tag i problemet. För vad händer när man låter ett rovdjur komma undan med mord? Jo det är som precis alla rovdjur gör de mördar igen och igen och igen och igen. Så jag ser fram emot den nya tiden, den nya tiden då de rovdjur som rört sig i mörkret inte längre kommer kunna gömma sig. Där rovdjuren får de straff som den förtjänar antingen av oss eller när de står öga mot öga med de som de har skadat. Jag är helt säker på att alla kommer få det som de förtjänar förr eller senare.
